PMD - Premenstruell dysfori

Illustration: Anna-Karin Elde

Premenstruell dysfori (PMD) är en svårare variant av PMS. Det var så skönt att få en diagnos och att det faktiskt gick att göra någonting åt det, i alla fall mildra det. Tidigare var jag en vandrande bomb två veckor av månadens fyra. Två veckor innan mens blev jag mer än lite sur. Jag fräste för minsta lilla, jag fick minidepressioner, ifrågasatte mitt äktenskap, blev superstressad av bagateller och kunde få enorma utbrott av småsaker. Jag skrek, gormade, var arg och ledsen om vartannat. Ville få vara ifred - när barnen var mindre och mer krävande kunde jag känna att jag ville som "skala av" mig dem när de klängde, hängde och krävde saker av mig. Kände det som att en fjäder skruvades upp inombords och då och då släppte. Varje månad! Det var så jobbigt för mig och inte minst för min familj som fick stå ut med mitt enorma humörssvängningar som saknade balans totalt. Nog kunde det finnas fog för irriation och ilska men ... med måtta.

Så småningom fick jag hjälp via hälsocentralen och äter nu ett SSRI-preparat två veckor innan mens och det har blivit mycket bättre. Jag blir absolut ingen mes som bara går omkring och ler, är snäll och aldrig blir arg men de värsta topparna och dalarna har helt klart kapats av. Alla är glada(re).