måndag 31 januari 2011

Så gammal men så naiv

Jag är nog väldigt naiv ibland, i vissa lägen i alla fall. Om jag på jobbet ser att någon av mina arbetskamrater glömt att göra något eller kanske gjort något fel, kan jag lite försiktigt ibland påtala detta. Och det är INTE för att påpeka att någon gjort FEL utan för att göra dem uppmärksam på det. Jag vill själv veta när jag gör något fel eller glömmer något, allt för att kunna bli bättre på det jag gör. Visst kan man glömma saker man vet att man ska göra men ibland kanske man gör saker på fel sätt i tron att man gör rätt.

Pratade med en god vän om detta och hon tyckte nog jag var lite naiv. Hon undrade själv om jag vill veta att jag gör fel. Klart jag vill! Visst, inte känns det alltid roligt att få bekräftat att man gjort något fel men samtidigt, är det saker om gäller jobbet och har med patienter att göra är det ju viktigt att det blir rätt. Vill samtidigt också veta om något blir fel för att ingen ska tro att man på något sätt tror sig vara ofelbar :) Herregud, man måste väl ha självdistans.

Kontentan? Jag ska vara tyst :)

onsdag 19 januari 2011

Mamma 81 år

Dottern säger det så bra, läs här.

onsdag 12 januari 2011

Bara för att visa att det är liiiite liv i bloggen lägger jag härmed ut tre av mina favoritfilmer utan inbördes ordning. Kan se dem hur många gånger som helst.

A Beautiful mind En fantastisk film, based on a true story. Handlar om Nobelpristagaren John Nash liv, både det akademiska livet men främst hans livkamp mot sin schizofreni och hans till slut mycket sansade sätt att hantera sin sjukdom.

Den enfaldige mördaren Hasse Alfredssons film om den kloka och genomsnälla byfånen Sven. Vackra bilder från ett somrigt Skåne. En sorglig men samtidigt vacker historia med ett dramatiskt men banne mig rättvist slut. Det starka slutet förstärks av delar ur Verdis Requiem.

Förnuft och känsla Engelsk kostymfilm av absolut bästa klass, baserad på Jane Austens roman om familjen Dashwood och då främst systrarna Marianne och Ellinor (Kate Winslet och Emma Thompson). Den förstnämnda mycket känslosam och den senare mer kontrollerad och styrd av förnuftet. Fantastiska miljöer i sekelskiftet 1700-1800, en ganska dramatisk och rörande handling. Älskar allt det engelska, etikettstyrda, undertryckta känslor som pyser ut då och då.