måndag 28 december 2009

Till mina döttrar


Det är inte lätt men naturligt och nödvändigt. Glad och skrämd över att det händer.

5 kommentarer:

  1. Jo, men man måste. Tänk på alternativet - att de blev gammelnuckor och bodde hemma hela livet och tog hand om sina gamla föräldrar. Huga.
    Hade en intressant diskussion med några väninnor: Ska man visa att man gråter när de ska resa bort, flytta hemifrån ed? Nä, man får inte skuldbelägga dem. Jo, man ska visa känslor. Först sa jag nä, sen blev jag tveksam. Nu lutar jag mot mer nej än ja. Visar så mycket känslor ändå ; ) /Svägerskan i byn

    SvaraRadera
  2. Jo klart man måste släppa taget. Som jag skrev, det är naturligt och nödvändigt. Det är bara så pass nytt att jag inte vant mig ännu. Spontant tycker jag att man kan gråta om de åker iväg osv. Behöver ju inte betyda att de känner skuld, de kan ju lika gärna känna sig älskade.

    SvaraRadera
  3. Herre Gud, jag som gråter ständigt och jämt skulle nog aldrig kunna hålla tillbaka hur mycket jag än försökte. Håller med om att det inte automatiskt behöver betyda skuld. Dottern har ju sedan hon varit liten sett denna gråtmilda mamma snyfta till i princip varje tv-program, varje luciafirande, skolavslutning - ja allt som kan vara rörande eller sorgligt. Och den där sekvensen från "Mamma Mia" gråter jag hejdlöst till varje gång jag ser den.

    SvaraRadera
  4. Såg filmen häromdagen och just den där sången får tårarna att rinna..

    SvaraRadera
  5. Jag behövde bara höra början och var tvungen att stänga av direkt när jag hörde vilken låt det var...

    SvaraRadera