Jag är ju ute och dansar mycket, träffar mycket nytt folk i 2 x 3,5 minuter i taget :) Några stannar kvar i minnet, några försvinner. Flera dansvänner till mig letar upp folk de dansat med på FB och skickar iväg en vänförfrågan direkt. För mig känns det jätteknepigt även om det någon gång finns godansare man skulle vilja lära känna lite bättre. Samtidigt kan det ju bli värsta stalker-varningen att leta upp något på det sättet. Fast var läget tvärtom, att jag blivit uppletad och fått en vänförfrågan, hade jag nog mest blivit smickrad, för det mesta gissar jag :D
Det är ju en ny men verklig värld detta med FB och vänskap där, parallellt och samtidigt inflätad i den "vanliga" världen så att säga. Man delar med sig av det man vill till människor som man har de mest skiftade relationer och starka band till. Ganska knepigt egentligen.
När jag skriver en statusuppdatering skriver jag ju den ofta med vissa personer/grupper i tankarna men delar den med alla. Jag har visserligen delat in mina vänner i grupper men använder mig sällan av att rikta statusuppdateringar till en viss grupp. Kanske skulle jag göra det mer så skulle mina arkeologvänner exv. slippa läsa om mina dansplaner osv. Fast om man inte är intresserad av att läsa vad någon skriver är det ju bara att skippa det eller dölja dennes inlägg.
Hur som helst, FB är ett roligt sätt att umgås med folk, både de jag träffar i princip varje dag och de jag inte träffat sedan gymnasiet. De skulle jag ganska troligt inte ens haft kontakt med utan FB.
Håller med! Jag ignorerar en del, som jag med nöd och näppe känner. Somliga verkar samla på "vänner" - den som har flest vinner, liksom. Det absolut bästa med FB är att ha kontakt med gamla kompisar. Steget blir så litet att ses AFK. Det steget skulle jag aldrig ta, utan FB. /Doris
SvaraRaderaJag har skickat typ en-två förfrågningar, det är allt. Känner mig påträngande på något vis...märkligt egentligen. Har tackat ja till några som jag nästan ångrar att jag gjort det till, sådana som ALDRIG skriver något själva, det ger ju inte vidare mycket. Men visst är det skoj med FB - absolut!
SvaraRaderaJo det där med vänner på facebook är ett återkommande samtalsämne. De vänner jag har på fb känner jag någorlunda bra. Och jag har träffat samtliga några gånger. Jag skulle aldrig lägga till någon som jag bara träffat en gång. Eller bara ser nångång då och då. Det blir som pinsamt tycker jag.
SvaraRaderaJag har fått några vänförfrågningar av folk som jag INTE känner, men som jag vet vilka dom är, för att dom gått på samma skola tex, men vi har aldrig umgåts eller ens pratat.
Man "känner" nog när man är "vänner" och det är ok och bjuda in på facebook. ;-)
Jag håller med, det är svårt det där: när man ska bli vän på FB. Jag gillar inte att skicka ut vänförfrågningar, det känns konstigt, fast jag kan bli smickrad om jag får en själv.
SvaraRaderaSvar; har pluggat också
SvaraRadera